Jaha, hur ska man ens börja efter en så här lång bloggpaus? Livet har förändrats en del sen jag senast var bloggaktiv. Över två år sen mitt senaste inlägg som handlade om mitt jobb. Numera ser mitt jobb väldigt annorlunda ut, eftersom jag sedan 1,5 år tillbaka arbetar heltid som företagare i min egna lilla syateljé/tygaffär i centrum av Pargas.
En stor förändring har det varit på så många sätt. Jag har lärt mig så otroligt mycket, lärt känna så många fina människor och möter så mycket glada (även mindre glada såklart också ibland..) människor i mitt jobb.
Fortfarande känns det ibland som att jag ännu söker fungerande system, och prövar mig fram, men så kanske det måste få vara?
Tyvärr har jag blivit ganska dålig på att lyssna på mig själv och känna efter vad kroppen säger vid för mycket stress (för stressigt är det hela tiden) så jag tänkte att jag kanske skulle bli bättre på det.

Egentligen hade jag tänkt skriva ett Instagraminlägg om att jag ska ta det lugnt idag, men det blev så långt så resulterade i ett kravlöst blogginlägg istället.
Jag har stundvis saknat att blogga, för det är här som jag har möjlighet att skriva mera, ventilera tankar och dokumentera vardagen. För vem? Mest för mig själv, men om det piggar upp någons vardag så är det ju trevligt.
Text utan emojis, en utmaning i dagens emojivärld, hur kan man ens visa i text vad man känner utan emojis? Men dessa små glada/arga/svettiga gula gubbar är bannlysta i bloggtext.
Nu ska jag lämna detta här och se hur det fortsätter med mitt bloggande. Kravlöst ska det vara, annars får det kvitta.
Önskar de som tappar bort sig hit en skön söndag!